Idag när jag kom hem från jobbet satte jag mej i solen på altanen, det var lite kallt, men skönt, kröp i en go filt.
Lyssnade på en liten fågel som sjöng, mamma hade säkert veta vilken fågel det var...jag är så dålig på sånt.
Idag skulle vår älskade mamma fyllt år.
Istället är det ett och ett halvt år sen hon lämnade oss.
Lyssnar på lite fina sånger o tänker extra på henne idag, bl.a denna fina biten som var den sista jag sjöng för henne på sjukhuset.
"Du omsluter mig"
Jag, mina syskon och vår söta lilla pappa är så lyckligt lottade som har fått så mycket kärlek av henne, för det var hon full av, kärlek...:)
Avslutar med en liten vers som hon skrev till oss ibland, vid födelsedagar och sånt...
"Ej bättre börda du bär på vägen än kärlek mycken"
Din lilla mamma...Elvy....Men tänk, den här dagen är Klara`s o Martin`s förlovningsdag.2 år idag....Glädje och sorg...går hand i hand.Livet är förunderligt,eller hur!!Puss på dig.Lav jo.Svääägan
SvaraRaderaFint du skriver söta svägan min - o så rätt du har! Puss O Kram!
SvaraRaderaTiden går fort men man får försöka minnas de goda stunderna - och de har ni nog gott om tror jag!
SvaraRaderaMen det blir alltid lite särskilt på födelsedagen.
Kram
Det finns en god sak med saknaden av en avliden kär person - alla fina minnen man har inom sig, o som man kan plocka fram emellanåt.
SvaraRaderaVilken fin familj ni är, hittar alltid det positiva.
SvaraRaderaDu är en underbar person med stort hjärta.
Har följt dej en tid nu öch går gärna in på din blogg för att pigga upp mej, tack inna.
Kram Cecilia
Tack för fina kommentarer :) Sånt här får mej verkligen känna att jag kommer att börja skriva igen....när lusten kommer tillbaka...
SvaraRaderaKram!