Ny blogg finns om måleriet :)

 Hej på er :)

Om det nu fortfarande finns någon som inte gett upp om att jag någonsin ska skriva igen... ;) Nu har jag startat en ny blogg om det kan va nåt! :)

Innas Målarglädje :)

Denna gamla hoppas jag uppdatera nån gång under nästa år om det då äntligen kan bli någon syskonträff eller kanske släktträff 💖

Ha en fin kväll :)

En Släkträff vi aldrig lär glömma!!! :)

 Nu har det då äntligen hänt! Vi lyckades få ihop nästan hela klanen! En helt underbart rolig härlig träff som ägde rum vid Sommen utanför Tranås, Solvikens vandrarhem och konferens, jättefint ställe som vi verkligen kan rekommendera för just sådana här tillfällen, eller vad säjer ni andra?

Jag har sen jag kom hem levt i ett litet lyckorus för det är sååå fint att träffa alla! Nu när jag knåpat med att få in alla foton så finns ingen ork kvar att skriva en massa som jag egentligen skulle vilja... fattar inte riktigt hur jag en gång i tiden orkade skriva så mycket som jag gjort innan och när man tänker efter så får jag väl nästan skämmas för om lilla Dagny, bloggerskan som väl blev 109 år orkade så skulle väl jag?! Jisses!

Jaja - nu tänker jag iaf att jag ska försöka få in namnen på alla som var med, kan vara kul att ha 😊

Det var bara Jamie och Dan (vi saknade dem såklart 🥰) som fattades och det tycker jag inte är dåligt att såpass många kunde komma!

Ylva, Per, Anna, Johan, Alva, Mattis, Charlotta, Martin, Linnea, Elsa, Pernilla, Ronny, Wilma, Tuwa, Gideon, Dante

Mimmi, Mats, Fredrik, Jenny, Jack, Linn, Daniel

Tine, Tommy, Daniel, Åsa, Liam, Emilia, Jonna, Rickard, Justin, Jayson

Pär, Lella, Adam, Emelie, Sanna, Kenn

Inna (alltså jag då;) Måns, Linn, Jesper, Stina

Jisses! har jag stavat alla namn rätt? Har jag fått med alla? Jo men det tror jag... 44 st var vi...

Roligt har vi haft! God mat och dryck! Mycket prat och skratt! Roliga lekar (Tack Pernilla)

Dans, stim och stoj, precis som en släktträff ska vara - eller hur!? 😅💓

 

Ett Välbehövligt uppiggande morgondopp blev det på Lördagsmorgonen för Anna, Pernilla och mig! Dante, Gideon, Mimmi och hunden Pettsson var med som sällskap/fotografer 😊

Pär och Lella var snälla och tog en liten omväg om Karlstad på väg hem till Härjedalen så jag slapp åka buss igen :)

Det blev en god middag på Chaplin "hemma på min gata" innan de åkte vidare 😆

Bra avslutning på en helt fantastisk släktträff!

Tack alla inblandade och Fidde för att du fixade! 💓

Och här har vi dem - mamma Elvy och pappa Edvin, som är upphovet till alla dessa härliga, mer eller mindre galna men Mycket kärleksfulla människor!!! 💓

Vad vi saknar er två fina 💓 

Tal från dotter & Sång från systrar - till Pär ♥

Nu när jag efter som vanligt lååångt uppehåll i bloggen tänkte skriva om vår släktträff fick jag syn på detta utkast som ej publicerats...

Sannas fina tal hon höll när Pär fyllde år och vår sång från systrarna, här kommer de nu, bättre sent än aldrig:

 Pappis

Så har du hunnit bli 50 år. Älskade pappa. Jag borde kanske som dotter säga att nu är du gammal pappa. Men så har jag ju hittat mig en 50 åring själv så det vill jag inte stå och påstå att du är. Även fast en av dina kollegor en gång misstog er för att vara son och far. Alltså där du var far.
Jag antar att orsaken är att du utstrålar ett sånt starkt faders uttryck. Med massa omsorg, lugn och kärlek i dig. Din blick utstrålar trygghet och det har jag alltid vetat att jag kunnat få hos dig.

Jag har alltid varit pappa flicka. Jag minns tillbaka från när jag var liten och vi var på någon fest eller liknande, jag skulle alltid sitta i ditt knä. Det var så betryggende att ligga i dina varma stora armar, med örat mot din tjocka mage och lyssna på dem roliga ljuden. medans där var en massa människor runt om oss. Jag kan också minnas en stolthet över att just du var min pappa. Om jag var nära dig så kände jag att jag ville visa världen att detta är min pappa, jag är hans dotter.

Du insipirerar mig på många olika sätt. Det som varit en röd tråd genom hela min uppväxt är att du alltid visat att snällhet och förståelse för andra människor kommer man längst med. Jag kommer ihåg många av dem gångerna runt matbordet då vi pratat om rasism, etik och öppenhet för alla slags människor. Alla dem historier du berättat om personer du mötte på ditt jobb som lastbil chauför. Där mötte du nämligen några som på ett eller annat sätt hade ett handicap, var annorlunda eller som andra folk skulle sett ner på. Men du berätta om vilken glädje dem gav dig för deras unikhet och viktigast, vilken glädje DU gav dem. Vilken inflytning du gjorde på dem.

Detta var en av anledningarna Till att du vågade ta steget mot ett helt nytt liv och utbilda dig till undersköterska. Och vilken fantastisk insats du har gjort i det arbetet. Att höra dig berätta om och se dig jobba med människor med psykiska handicap gjorde och gör mig så stolt. Det var som att det slags jobb var gjort för dig, du är skapad för att jobba med människor.
Där var ett tillfälle i somras där du och mamma var på besök nere i Helsingborg, vi gick på Strand promenaden och helt plötsligt hör man en kvinna i rullestol ropa "hej söta pär" det var din brukare från ditt tidigare jobb. Oj vilken glädje och stora leenden där kom fram hos dem när dem såg dig. En äkta kärlek och glädje som du har gett dem. Jag gick bara och stor log efter det. Det är MIN pappa, söta Pär❤️

Så har jag ju ibland tänkt på när du nu hittat detta fantastiska jobb för dig, varför gjorde du inte det tidigare??

Det är ju, pappa, för att du satt familjen först. Du har hjälpt oss alla tre, mamma, Adam och mig genom vått och torrt. Du har varit det starka limmet som hållt oss alla tre uppe. Vi har alla tre haft det svårt på olika sätt, men du varit där för oss alla i lika hög grad. Mamma och jag brukar säga att hade du haft möjligheten tidigare hade du lätt kunnat bli en super bra psykolog ❤️

Men som sagt du har satt oss i familjen före och vi sätter alla pris på det. Du har jobbat och kämpat mer än en människa borde kunna klara.

Och nu vill jag också passa på att säga förlåt för dem gångerna jag blivit sur för att du missat en av mina uppvisningar, skolavslutningar eller föräldramöten. Och istället TACK för dem gångerna du faktiskt kom Till mina dansuppvisningar i dina lastbilkläder. Jag tyckte kanske då att det var lite pinsamt över att min pappa kom i smutsiga arbetskläder medans dem snobbiga St jörgen papporna hade kostym på. Men idag när jag ser tillbaka på det är jag stolt över att du var pappan med dem smutsiga lastbildkläderna, för du kom Till din dotters upp visning trots en lång arbetsdag och tidlig morgon. Du visade din stolthet över mig så tydligt och jag är evigt tacksam ❤️

Så är det allt annat du lärt mig om naturen, fåglarna och djuren. Att ha ett så Brett delat interesse med sin pappa är något aldeles speciellt. Vi har sååå många minnen ihop och bra stunder att tänka tillbaka på. Som dem gångerna vi vaknade kl 4 på morgonen för att åka ut i skogen och få chans att se djur. Eller när vi tillsammans i familjen varit på resor i Italien. När vi spelat fotboll tillsammans när jag var mindre. När vi försökt spela tennis men mitt tålmod inte kunnat hålla Till det. Det har vi istället kunnat skratta åt.

Jag tycker alltid jag kan minnas dig som en lycklig pappa, alltid glad och lugn. Men jag vet att både du och mamma hade mycket på era axlar och ni har haft mycket motstånd som jag och Adam inte varit medvetna om, då ni velat beskydda oss ❤️
Det där med att se ens föräldrar följa sina drömmar är något man uppskattar och lägger märke Till mer och mer ju äldre man bli.
Jag har aldrig sett dig så lycklig som du är nu. Du har funnit din rätta miljö och det är så coolt att du och mamma vågade göra denna flytten.

När vi snackar på Skype och du ofta har mycket att berätta om era utflykter elelr vilka djur ni sett, vilka nya platser ni upptäckt osv. Så kan mamma ofta komma in med orden "nu vill hon inte höra mer, nu tjatar du mycket". Tvärtom VILL jag höra, det är kanske inte alltid jag hör alla detaljer om var ni har varit osv. Men jag njuter av att se den glädje som kommer från dig. Det är en ny slags lycka som inte funnits där förr.

Jag kommer alltid stötta dig och mamma dem Val ni tar. Precis som ni stöttat mig i mina Val.

Om inte det kommit Till uttryck nog i detta tal, så är du en av mina största förebilder. Jag älskar dig så mycket, vi älskar dig.

LILLEBROR PÄR 50 ÅR!!!   ♥    Melodi ”den lilla vita duvan”

 

1.       Våran lillebror han fyller nu 50, det kan man knappast tro

Present från oss det blir denna sången & någonstans att bo

 

2.       Våran lillebror han föddes i Småland men skulle ej bli still

Alla andra ställen som han har bott på kan man knappt räkna till

REF:

Vinden den är stark däruppi skogen

Men vi fick dig hit till Karlstad-krogen

Lella kunde lura sin lille gube hit

 

3. Lillebror är duktig på många saker, det tycker faktiskt vi

Fastän att han retas tycker vi om han, det går ej att låta bli

 

4. Våran lillebror han älskar att vandra långt över stock & sten

Han & Lella vandrar runt där i fjällen, träffar nån gång en ren

REF:

Vinden den är stark däruppi skogen

Men vi fick dig hit till Karlstad-krogen

Lella kunde lura sin lille gube hit

5. Nu i Härjedalen finns nya hemmet där ska de nog bli kvar

Men man vet ju aldrig rätt som det är de tar pick & pack & drar

 

6. Adam och Sanna bor kvar i söder det blir rätt många mil

Men vad gör väl det när lillebror vår han älskar att köra bil

 

REF:

Vinden den är stark däruppi fjällen men nu ska vi fira här hela kvällen

Att vi alla fyra fått världens bästa bror ♥

 

Och den lilla vita duvan var utan rutan för rutan rutan för rutan…

A KEEP ON!!! 😊

Lillebror har fyllt 50!

Dags att damma av bloggen! Nu var det ju längesen... skulle ju uppdatera den vid våra årliga syskonträffar men p.g.a pandemin som härjat så blev det ingen 2020 😔 

Nu är det visst lite delade meningar i syskonskaran om denna helgen kan räknas som just syskonträff? Alla fem syskon har träffats... då måste det väl vara syskonträff eller? Men så har ju alla respektive varit med och de är ju inte med annars (utom då att Lella brukar få dispens när vi varit nära där de bor) Så har även Fredrik med familj varit med och han är ju systerson, jubilarens barn med respektive har också varit med så det börjar ju likna mer en släktträff! 

Men släktträff som vi äntligen ska ha en till våren är ju annorlunda förstås... då blir vi drygt 40 personer, nu var vi "bara" 18... Men nu var det ju inte en utredning om släktträff eller syskonträff jag skulle skriva om utan lillebrors "fölsedag" ❤ 

 Vi har hållt på med detta hemlighetsmakeri sedan mitten på Augusti så det var tur att helgen äntligen kom så man kan koppla av när man skriver meddelande i alla olika messengergrupper eller pratar med lillebror i telefon, Lella har bara sagt att det blir en hemlig resa och så åkte de hit till Karlstad! 

Pär kunde förstås ana att jag skulle dyka upp som bor här, men när Fredrik och Jack kom med biljett till hockeymatch i Torsdags så var det överraskning nr ett! (Att jag vimsade till det på bussen från jobbet för jag ville vara med och möta upp så jag aldrig kan åka den bussen mer för jag gjorde bort mej och ville hoppa av innan den stannat vid rätt station det är en annan historia som jag helst vill glömma och inte tänker skriva mer om här...🙈) 

 På Fredagen anlände så den ena efter den andra... Ylva och Per, Tine och Tommy, Mimmi och Mats, Fredriks familj kompletterades när Jenny och Linn fick åka med Mimmi och Mats upp (som hade en lång historia med trasig baklucka, nödbyte av bil m.m - kan inte återge allt här, då får jag blogga hela natten!) Det var även bilköer och några som körde lite fel... men det skulle vi inte säga till nån...eller hur var det? 🤔 

På Fredag kväll äter vi gott på Baron, som alltid när denna familj samlas så blir det MYCKET stoj och stim! Sent sent på Fredagen (natten till Lördag) kom då "prickarna över i:na" Adam och Emelie, Sanna och Kenn! Lyckan är fulländad! Nu kan vi fira 50-åringen ordentligt! 

På Lördag förmiddag anländer Dan så då är alla på plats, vi samlas alla hemma hos mig på Geijersgatan (hit var det också lite svårt att hitta men det ska jag nog inte heller fördjupa mig i här...) där det blev bubbel, sång av systrarna och Sanna höll ett fantastiskt tal så inte ett öga var torrt! ❤ 

Hade tänkt lägga in dessa texter med i bloggen men det kanske blir i ett eget inlägg... (glömmer alltid vilken tid det tar att skriva här så det är väl därför det dröjer emellan...) På kvällen åt och drack vi gott på Bishops där vi även fick med bordsgrannarna på en födelsedagssång till jubilaren! (samma bordsgrannar försvann sen, vi är osäkra på om de bara skulle vidare eller om vi skrämde bort dem...) Här blev det snäppet ännu mer högljutt än kvällen innan! Det är helt otroligt vilken härligt galen familj man tillhör!!! 😂❤🙈❤

Nu blir det spännande här att se om jag kommer ihåg hur man lägger till foton... Jisses! Får inte in några foton... får inget mellanrum mellan styckena... men nu när jag äntligen fått tummen ur och skrivit så vill jag ju lägga upp detta! Jag kör på detta så länge så får vi se om mitt tålamod är bättre i morgon så jag kan fixa till det lite snyggare...

Gokväll! 😊💜

Nu ska vi se då... har knåpat lite med att få in lite foton från denna fantastiskt roliga helg!

En del är lite suddiga men det var vi nog lite allihopa så det är nog så nära verkligheten det kan bli... 😂

 

Syskonträff 2019

Då har det gått några veckor sen vår femtonde syskonträff, lika härlig, rolig och underbar som alltid!
Kristi himmelsfärdshelgen blev det i år igen,
denna gången hyrde vi en supermysig stuga i Mellbystrand, på kustvägen. Där bodde vi hur bra som helst!
Tine och jag har ju alltid bilat ihop från Skillingaryd men nu fick jag ta tåget från Karlstad till Laholm, ja det blev ju liksom smidigast så nu när jag bor i just Karlstad! Men det är en annan historia... Nu åter till syskonträffen 😊😍

Att kliva av tåget i Laholm och se hur alla syskonen smyger fram en efter en bakom stationsknuten för att möta mig, vilken lycka!
Som alltid så blev det mycket skratt och prat men lite vemod finns det alltid plats för då mamma och pappa fattas oss förstås... ❤ Samtidigt som de är med oss hela tiden ❤
Årets höjdpunkt blev nog ändå när vi var på besök på KVS museet i Vejbystrand där vår lilla mamma Elvy tillbringade så mycket tid när hon som liten var sjuk, de hade inte öppnat än för säsongen men dessa underbara människor lät oss få en liten privat visning, så intressant och gripande.
Fantastiskt att möta sådana eldsjälar, vi kände oss såå välkomna! Fick t.o.m nybakade bullar 😊
Ska se om jag kan få in en länk till KVS hemsida här, har ju blivit lite ringrostig med bloggandet av naturliga skäl...


Fotat lite har jag gjort så vi har lite att titta tillbaka på när vi längtar för mycket😍

Här bor vi! Vad tog det att gå ner till havet? 5-10 minuter kanske...

Här lite bilder från museet, på första fotot brev som Ylva skänkt hit från lilla mamma när hon var inlagd hem till mor i Jämjö! Också brev mellan syster Tyra som jobbade på sjukhuset och som tog så väl hand om barnen som bodde här och vår mormor Maria. Mamma och Tyra hade kontakt i många år, vi minns besök av syster Tyra så sent som på 80- talet!

Så var det dags för det traditionella doppet i havet! 13 grader i år så varmare än förra året!😆
Mimmi smög iväg själv senare så där finns inga bildbevis... men hon var blöt i håret när hon kom tillbaka iaf! Eller?🤔

Sköna promenader vid havet...

Lella, Sanna och Ken kom på en fikastund, så trevligt 😊 De brukar ju "få dispens" lillebrors familj , också det har blivit lite tradition 😍

Så blev det dags att säga hejdå för denna gången, de bästa helgerna går alldeles för snabbt ❤

Mimmi och jag fick dra ut på det lite då hon var snäll och körde mig till tåget, då fick vi en liten extra stund på bästa stället - vid Havet!