måndag, juli 29, 2013

Inleder sista semesterveckan med lite bloggeri :) Blekinge m.m

Sitter i sängen med datorn i knät, inte lika vanligt nu när man har mobilen att "leka" med...

Har gått med i instagram nu...

Har hela tiden sagt att va sjutton ska man med där om!!! Har ju redan Facebook, det räcker väl!?

"Men man kan lägga in bilder där" - säjer mina vänner som är med (ja, nu är ju jag visst också det...) Jahaja! Det kan man ju på Fejan också!!!?

Ja men så kan man skriva lite om bilderna och till varann! Jaha, så bra då...det kan man ju på Fejan med som sagt...

Ändå så satt jag då plötsligt en dag på vår lilla söta balkong på Saltö och skaffade denna däringa appen!

Jag som så ofta tänker att jag ska blogga lite mera! En har väl för sjutton nåt annat för sej än o tala om för alla männskor som vill läsa vad man har och inte har gjort!!!

Det jag INTE har gjort bl.a är att gått ner de där jäklans kilona som på nåt konstigt sätt (hmmm...) hamnat hos just mej...
Men nu efter en vecka med goda råd från en söt systeryster som jag tycker sköter sej mycket bra om jag får säja min mening, och så lite goda råd från kostrådgivaren och vännen Nina - som också är väldans söt - så kanske...

Säjer inte att fortsättning följer...
Säjer bara att jag ska försöka...
Igen...

På tal om nåt helt annat så kom jag igår hem från en helt underbar vecka med systera mi i Karlskrona! Faktiskt inte bara underbar utan nästan magiskt underbar! Fast så blir det nog när två systrar som älskar varann och är något av "positivitetsministrar" båda två, strålar samman!!!

Här följer lite bilder från just denna näst sista veckan på semestern...



Mimmi på vår mysbalkong med gott Rosévin i glaset, Skål! :)




Mimmi i solstolen på vår favvobadplats på Saltö!




Inna - alltså jag då - i samma läge som systera i fotot ovan!




Mats o Mimmi grillar :)




Systrar två :)




Vår lilla kompis som vi döpte till Anki men så fick vi veta av Mats att det var en ung "drake" - hanne... ;)




Ylva o Mimmi på ett av våra favvoställen, Nya Skafferiet, som har en ljuvlig pajbuffé...:)




Herr och fru Olsson! :)




Jätteroligt uppträdande på Grevagården - vi skrattade högst tror jag!!! :)




Nina hann klämma in en liten stund med oss i sitt fullspäckade schema :)




Mats i sitt esse i vinbärsbusken!




Så här fint bor Mats mamma Ann som vi tillbringade en hel härlig solig baddag hos! :)




Mats o Mimmi spelar strandtennis :)




Mimmi "mästerfotografen" ... ;) Så mysig kväll på Castello med härlig musik!




Mimmi på Castello, så en cykeltur (en av många...) på Stumholmen (som då genast lillebror döpte om...)

När jag skrev om Mats - att han är i sitt esse där i vinbärsbusken - fick jag för mej att googla lite - vad menas egentligen med det?

Hittade en bra text om just detta - den får avsluta dagens bloggeri!

Kram på er :)


Att vara i sitt esse.

Alla har vi hört uttrycket att vara i sitt esse. Men sällan tänker vi på vad det egentligen innebär att vara i sitt esse. Att må bra, att känna krafterna rinna till, att bottna i sig själv.
Esse är som bekant latin och betyder just ”vara”. Att vara i sitt vara! Hur är man det?
I vårt esse är vi värdefulla för vår egen skull, inte för vad vi har eller vad vi presterar. När vi är i vårt esse kan vi släppa otillräckligheten. Känslan av att inte duga, att inte räcka till är något som vi ofta dömer oss själva till. Enda möjligheten att genomskåda det är att vi hittar vårt esse.
Trygga barn är alltid i sitt esse. De behöver inte prestera något, de behöver inte förtjäna något, de får vad de behöver ändå. De får bara vara i sitt vara. Men snart, alldeles för snart, lär de sig att allt måste förtjänas. Senast i skolan berövas barn tilltron till sitt esse. Deras värde blir avhängigt av att det går bra i skolan, att de har rätt kläder och rätt saker m.m.
För den som är i sitt esse är livet aldrig meningslöst. Tungt kan det vara många gånger och svårt ibland, men aldrig meningslöst. Det gamla jesuscitatet ”Om ni inte omvänder er och blir som barn kan ni aldrig ta emot himmelriket” tolkar jag så! Vi växer som träd och årsring läggs till årsring, men alla har vi kvar barnet där inne. Och det är där, och bara där, som vi kan upptäcka vårt esse.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar