Lördag...Sitter här o letar efter en vacker melodi som var med i en lite halvtråkig film som guben o jag tittade på häromkvällen som hette "The man who cried" - lite seg men inte jättedålig...så gjorde det väl en del att Jonny Depp var med måste jag erkänna, kan ha bidragit till att det var svårt att sluta titta, han är ju inte direkt ful om man säjer så...
Iaf så var det en fin klassisk melodi som jag försöker hitta på youtube nu så jag kan skicka till mina syskon - det var en såndär bit som mamma säkert älskade...
Björn går därute o klipper gräset, han har skjutsat Jeppe o Albin till Skillingaryd, Jeppe skulle visst spela trummor i rockstudion med ett gäng.
Albin har sovit här nu i två nätter - igårmorse när jag gick upp klockan fem på morronen så hörde jag musik o prat nerifrån källaren - då skulle dom just gå o lägga sej!!! Ja så lever tonåringar... kan vända helt på dygnet när dom är lediga! Själv har jag svårt att hålla mej vaken för att se klart en bra film eller bara vara lite social!=)
Detta med tonåringar...många suckar o säjer "små barn små bekymmer - stora barn stora bekymmer" - vet inte riktigt om jag vill hålla med... Visst det finns säkert dom som har mycket besvär och inte går det smärtfritt här hemma heller alla gånger...Men i det stora hela är det väl underbart med dessa halvvuxna långbenta figurer med ett alldeles eget språk som ibland kan va lite svårt att förstå för en lite "trög" tonårsförälder...Tycker ändå för det mesta att det går ganska bra att just förstå varann.
Vi vuxna måste ju kunna möta dom på halva vägen litegrann, det är ju det vi försöker lära dom o då är det ju bra om vi kan följa det själva eller hur!?
Ofta när vi pratar om just sånt här så säjer både Måns o Jesper att vi är bra föräldrar och tycker att vi kan prata om allt o det är ju ett gott betyg! Det är nog tyvärr ofta så att vi vuxna dömer innan vi har gett barnen en ärlig chans att visa vad dom går för... och ibland behövs det att man får en ny chans till.....
Visst har det hänt flera gånger att vi upplever att våra barn har "svikit oss" - gjort saker som de lovat att inte göra o.s.v och det har varit många och långa diskussioner och bråk om detta men det är oxå en sak som vi ska gå igenom...På nåt vis tror jag väl ändå att det är nån nytta med att man kan få ur sej alla känslor o framförallt våga visa hur man känner när man blir sådär besviken på något! Skrika lite, gråta en skvätt ihop o sen efteråt så kanske man kan skratta åt det och det är ju det allra bästa förstås om man kan det!!!
Ja detta ämnet kan man ju skriva sida upp o sida ner om men jag ska inte bli långrandig, då kanske mina goa vänner tröttnar på min blogg!=:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar